Under medeltiden var S:ta Helena kyrka ett betydande vallfärdsmål för pilgrimer från hela Skandinavien. Kyrkan har renoverats ett flertal gånger under århundradena, bland annat 1769, 1927, 1972 och den senaste 2013. På utsidan en katedral med gamla anor och på insidan överraskande ung - det är vad besökaren slås av vid ett besök i S:ta Helena kyrka. Tornet på kyrkan är totalt 56,5 meter inkl kyrktuppen. Interiören i kyrkan präglas av korgobelängen, Gerd Allerts väv ”Ett ljusets kors för Herrens hus”. Den mittersta våden, med sin röda färg och guldet, symboliserar kärleken och heligheten. Den blå färgen symboliserar intellektet och står för tankens fria vandring, våra egna associationer. I taket ses den stora akustikplattan i form av ett kors. Den föreställer Jesu uppståndelse och på plattan finns Jesu fem sår antydda. Altaret pryds av ett kors där lärjungen Johannes och Maria finns vid Jesu sida. Under kyrkans fönster finns symboler för tio Guds bud, med första budet under norra korväggen. Till vänster om koret finns en järngrind i vackert rutmöns ter från 1400-talet. Dess ursprungliga plats var nedanför trappan till gravvalvet där S:ta Elins kvarlevor skulle ha bevarats i ett skrin.

Trappan kan ses genom glasrutan i golvet till vänster i koret. I korets norra fönster hänger ”Kristusgestalt”. Skulpturen, av konstnären Thomas Qvarsebo invigdes 2017 och gestaltar Kristus i det ögonblick som anden lämnar kroppen. S:ta Elin (även kallad S:ta Helena) var enligt legenden en gudfruktig kvinna av hög börd som levde på en stor gård i Våmb. Sedan hon tidigt blivit änka ägnade hon sig uteslutande åt välgörenhet resten av sitt liv. En av Elins döttrar var gift med en man som var hustrumisshandlare. Makens grymhet sågs inte med blida ögon av parets tjänare som var väldigt fästa vid sin husmor och de mördade honom. Elin beskylldes av mannens släkt att vara anstiftare till mordet och vid ett besök i Götene blev hon dödad som hämnd. Vid hennes död skedde flera mirakel och hon blev helgonförklarad den 31 juli år 1164, Sveriges första kvinnliga helgon. Elin ska ha tagit initiativet till S:ta Helena kyrka likväl som kyrkorna i Våmb och Götene. Det sägs att hennes gravkammare fanns i de äldsta delarna av S:ta Helena kyrka. Dess ursprungliga plats var nedanför trappan till gravvalvet där S:ta Elins kvarlevor skulle ha bevarats i ett skrin. Trappan kan ses genom glasrutan i golvet till vänster i koret. Passa på att ta en titt på Astri Taubes statyett av S:ta Elin från 1950 som hänger på utsidan av kyrkan på dess norra sida.